”Om vi designar ett sjukhus eller ett fängelse på ett visst sätt, istället för på ett annat, finns det då några vetenskapliga bevis för vilken typ av resultat vi skulle få?” Detta är vårt 5:e begrepp – EVIDENSBASERAD DESIGN – i vår serie av totalt 10 begrepp som vi lyfter fram under vårt 10-årsjubileum.

———————————————————

EVIDENSBASERAD DESIGN

Om vi utformar ett sjukhus eller ett fängelse på ett visst sätt i stället för ett annat, finns det några vetenskapliga bevis för vilka resultat vi skulle få? Enligt Evidensbaserad Design (EBD) menar man att det finns positiva resultat att uppnå i patienters och klienters återhämtning och välbefinnande om vi designar enligt ett antal principer*.

Evidensbaserad design (EBD) beskrivs av Stichler och Hamilton som”...processen att integrera de bästa forskningsbevisen, kliniska och designmässiga erfarenheter och klientens (patient, personal, sjukhus och samhälle) värderingar för att vägleda vårddesignbeslut.” (Design, 2016). EBD:s förhållningssätt kan sägas vara baserat på evidensbaserad medicin; men tanken är inte att arkitekturen i sig kan läka, utan att den arkitektoniska designen kan stödja och främja läkning och återhämtningsprocessen. Den mest märkbara EBD insatsen för patienter idag är enkelrum med privata badrum (Andersson, 2013; Ulrich, 2012).
Roger S. Ulrich, PhD, tidigare professor i arkitektur vid Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA ) vid Chalmers Tekniska Högskola, är en av de mest citerade forskarna om den fysiska miljöns effekter i vårdmiljöer. År 1984 publicerades Ulrichs banbrytande studie ”View through a Window May Influence Recovery from Surgery” ( Ulrich, 1984). Studien mätte data från 1971 till 1981 på randomiserade grupper av patienter som hade fått gallblåsan bortopererad. Resultaten visade att patienterna med utsikt över gröna träd använde mindre smärtstillande medel, var mer nöjda och hade kortare postoperativa sjukhusvistelser än patienterna med utsikt över en tegelvägg. Att sänka stress (kortisolnivåer) genom synkänslor, ljud- eller luktsinnen är en av huvudvariablerna i dessa studier, men även användning av läkemedel eller antalet gånger begränsningar används som variabler. Sammantaget listas nedan exempel på de mest betydelsefulla forskningsfynden, både relaterade till EBD (Ulrich, Bogren Lundin, 2012), annan kvalitativ forskning och beprövad erfarenhet:

  • EN UTSIKT ÖVER DET GRÖNA – Helst lövträd (vilket hänger ihop med patienters autonomi och möjligheten att öppna persienner eller gardiner för att ta del av utsikten.*
  • AUTONOMI – möjligheten för en individ att själv bestämma frågor om inredning och upplevelser, till exempel temperatur eller mängden av dagsljus som är önskvärt för den som vistas där.*
  • MINSKAT BULLER – god ackustik.*
  • KONST MED FOTO AV NATUR – ingen abstrakt konst.*

Andra resultat från forskningen är till exempel vikten av att ge en hög sömnkvalitet och flyttbara möbler för att anpassa inredningens personliga behov (James, 2018), samt att kunna förvara och hänga upp sina kläder eller att ha en bekväm bäddmadrass då patienterna tillbringar många timmar i sina sängar (Olausson, Danielson, Berglund Johansson, Wijk, 2018).
EBD har starkt bidragit till forskningen genom att föra fram diskussionen om den fysiska miljöns roll i hälso- och sjukvården. Detta har inte bara lett till ökad forskning inom området design och hälsa utan förhoppningsvis också till en bättre process och kunskap vid utformning av nya verksamheter. EBD är väletablerat i USA och har för närvarande fått stort intresse även i Skandinavien. Vi på HealSafe Interiör bygger vårt arbete på vad det finns vetenskapliga bevis för, men viktigast av allt på beprövad erfarenhet och patienters/klienters/personalens upplevelser och kunskap.

———————————————————

Ladda ner text på svenska – LÄNK

Download text in English – LINK

 

LÄS MER

Patientrum

J-trac gardinskena

J-trac galgsystem

Badrum

 

Referenser:

Design, T. C. f. H. (2016) . EDAC: EVIDENCE-BASED DESIGN ACCREDITATION AND CERTIFICATION. Retrieved from https://www.healthdesign.org/certification-outreach/edac/aboutJames, F. (2018). “It’s important to not lose myself” Beds, Carceral Design and Women’s Everyday Life within Prison Cells. In E. Fransson, F. Giofrè, B. Johnsen (Eds.), Prison Architecture and Humans. Postboks 1900, 0055 Oslo, Norway: Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOASP), Cappelen Damm Akademisk. Olausson, S., Danielson, E., Berglund Johansson, I., Wijk, H. (2018). The meanings of place and space in forensic psychiatric care – A qualitative study reflecting patients’ point of view. International Journal Of Mental Health Nursing, 2018. doi:DOI: https://doi.org/ https://doi.org/10.1111/inm.12557Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, new series, 224(4647), 420-421. Retrieved from http://www.majorhospitalfoundation.org/pdfs/View%20Through%20a%20Window.pdfUlrich, R. S., Bogren, L., Lundin, S. (2012). Toward a design theory for reducing agression in psychiatric facilities. Paper presented at the ARCH 12: Architecture/RESEARCH/CARE/HEALTH, GOTHENBURG, CHALMERS.