”Nestorn i suicidforskning, Jan Beskow*, brukade säga att begreppet ”ta sitt liv” är så mycket bättre än det vanliga ”självmord” som ofta används i dagligt tal. När han förklarade varför förstår man att suicid varken är ett val, ett mord eller ett öde, utan en olyckhändelse – en psykologisk olyckshändelse. Man kan se det som ett tillstånd där vägen ut ur ofattbara problem och oerhört smärtsamma omständigheter inte ger några andra alternativ”. Detta är vårt 6:e begrepp – SUICIDPREVENTION – i vår serie med totalt 10 begrepp som vi lyfter fram under vårt 10-årsjubileum.
———————————————————
SUICIDPREVENTION – ”Att inte orka leva är inte samma sak som att inte vilja leva”.
Nestorn i suicidforskning, Jan Beskow*, brukade säga att begreppet ”ta sitt liv” är det så mycket bättre än det vanliga ”självmord” som ofta används i dagligt tal. När han förklarade varför förstår man att suicid varken är ett val, ett mord eller ett öde, utan en olyckshändelse – en psykologisk olyckshändelse. Man kan se det som ett tillstånd där vägen ut ur ofattbara problem och oerhört plågsamma omständigheter inte ger några andra alternativ.
Kriser kan drabba vem som helst, men de går över. Just detta är så viktigt att komma ihåg, eftersom det suicidala tillståndet till slut kommer att avta. Jan Beskow menade att när man “tar sitt liv”
å orkar man inte med livet just då. Det är för smärtsamt och man ser inga andra utvägar, man tar av sig livet för stunden helt enkelt.
I Sverige genomförs ca 1 200 självmord per år**. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga män. En siffra att jämföra med de ca 200 personer som omkommer i trafikolyckor**. Genom att extrapolera antalet genomförda självmord beräknas det att det görs ca 15 000 suicidförsök per år.
Suicidförsök, eller en uttalad vilja och tankar om att ta livet av sig (suicidalitet), kan innebära att man behöver vård för att komma ur sitt tillstånd. Det är då viktigt att den omgivande miljön är läkande i sig och inte minst att det finns en stödjande och närvarande personal. Men också att den fysiska miljön är säkrad från uppenbara detaljer och föremål i inredningen som kan användas för suicid. Sådana föremål kan vara allt från klädhängare, sänggavlar, dörrhandtag och krokar.
Merparten av suicid och suicidförsök i samhället sker i en annan miljö än vårdmiljön. Suicidprevention, dvs. det förebyggande arbetet, är därför oerhört viktigt. En stor del av detta arbete sker genom organisationer, till exempel SPIV (Suicidprevention i Väst). Healsafe Interiör stödjer SPIV f
ekonomiskt, men framför allt har vi lärt oss mycket av dem. Vi är intresserade av vad den fysiska miljön betyder för patienters hälsa och välbefinnande inom psykiatrin, samt vad ”fysisk” suicidprevention kan göra för att minska risken för genomförda självmord i vårdmiljö.
Det är viktigt att komma ihåg att även självskada eller suicidförsök kan bli ett olycksfall och leda till någons död, eller allvarliga livslång skada. I suicidforskningen talar man om olika metoder, sk ”modus” som används för suicid. Inom vården är strypning den mest förekommande metoden. Därför fokuserade HealSafe Interiör tidigt på att designa ”suicidpreventiva” inredningsprodukter för att minimera möjligheten att fästa en snara vid något föremål i inredningen. Ett sortiment som idag bland annat innefattar, suicidepreventiva och säkra gardiner, krokar och galgar. Men frågan är naturligtvis mer komplex än detta exempel. Det är helheten och hur miljön skapar och formar relationer, dvs. det ”sociomateriella”, som i sig har störst betydelse för människans vård. Å andra sidan ansåg Jan Beskow, och andra med honom, att ett avbrutet försök till suicid kan innebära ett slags uppvaknande och öppnande för att ta sig ur tillståndet att inte kunna leva, just då. Som jag sa är det inte ett kroniskt tillstånd – att inte kunna leva är inte detsamma som att inte vilja leva. I boken ”Handbok för livskämpar” av Filippa Gagnér Jenneteg, Susanne Tell och Jan Beskow beskrivs kunnigt och erfaret om om suicidalitet och vägar för att möta den och komma ur den. Bland annat ges några exempel på vad som kännetecknar en akut suicidal kris:
- Om dina problem känns omöjliga att lösa, som att du har kämpat länge utan att ha lyckas och självmord känns som den slutgiltiga lösningen på dina problem och din psykiska smärta.
- Om den gör psykiskt och fysiskt ont, outhärdligt ont.
- Om det känns som om du är ensam i hela världen och att ingen kan hjälpa dig.
- Om du har en plan för självmordet redo och tänker sätta den i verket.
För människor som befinner sig mitt i en oöverstiglig kris ger boken också handfasta råd. Bland annat att bryta ensamheten, att berätta för andra hur det är och hålla ut. Det vänder, som sagt och de starkaste och mest akuta känslorna släpper succesivt. Det här är viktig information för att bekämpa myten om att suicid är ett val och/eller något förutbestämt. Det är det inte. Det är en psykiskt olycksfall som det i högre grad borde finnas resurser för att förebygga.
Om någon skall våga berätta att man inte orkar med livet behöver vi ett samhälle där det inte är skambelagt att tala om ångest, psykisk sjukdom och smärta, eller suicidtankar. Det är också viktigt att komma ihåg att psykisk sjukdom och suicidalitet inte har en direkt korrelation. Tabueringen (för att använda Jan Beskows begrepp), alltså att det är obekvämt, oönskat eller ”tabu” att tala om denna del av att vara människa, behöver rivas. Det kan vi göra alla dagar på året. Ett enkelt sätt är att ställa den öppna frågan ”Hur mår du?”.
*Jan Beskow (1931-2020), professor och psykiater, var en av förgrundskämparna för samhällets arbete för suicidprevention och förespråkade att se suicid som en psykisk olyckshändelse som kan förebyggas till stor del. Med sitt starka engagemang och sin forskning var Jan en av medgrundarna till SPIV (Suicid Prevention i Väst) och har betytt oerhört mycket för att stärka arbetet för suicidprevention och att minska ”tabueringen” kring suicid och psykisk ohälsa. Jan var också en viktig mentor för HealSafes Interiörs grundare Franz James i frågor om suicid, när Franz påbörjade sina doktorandstudier om den fysiska miljöns betydelse inom tvångsvård. . ** År 2021 tog 1 505 personer livet av sig själva, 204 personer dog i trafiken.
———————————————————
Ladda ner text på svenska – LÄNK
Download text in English – LINK
Referenser:
https://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige
https://suicidprev.se/kunskap-rad/
Händelseanalyser av suicid inom hälso- och sjukvården — En sammanställning och analys av händelseanalyser i Nitha Kunskapsbank
Folkhälsomyndigheten, 2019.
Artikelnummer: 19050Handbok för livskämpar. Filippa Gagnér Jenneteg, Susanne Tell, Jan Beskow. 2018. Libris förlag
